Nu är det inte långt kvar mina vänner. Jag har precis duschat och satt på mig mjukiskläder. Snart kommer mamma hem och då åker vi. Bort från Stockholm. Även fast jag int dirket känner för det längre. Så onödigt att jag ska behöva åka iväg med en känsla i magen... en känsla som säger att jag är orolig för en viss närstående, för att hon blir ensam. Varför ska man överhuvudtaget behöva känner så om man har äkta vänner?är det äkta då?!

Jag har min lilla "bloggdata" med mig så kommer uppdatera ganska normalt. Men ska mest njuta av att kunna ta det lungt.
kyss och smek, sänglek!

"så himla ovärt o försöka"
äkta vänskap är aldrig ovärt!