usch nu har jag precis ätit och kolla på spårlöst. Åh va sorgligt det var både jag och mamma satt och grät, det var en kille som sökte upp sin mamma.
Jag och martina gick inte precis nån promenad, vi satte oss på nåra gungor istället. Vi har ju inte träffats på över en vecka, gissa om vi hade mycket och prata om. Och hon är verkligen den enda som fattar hur det är att vara kär på rikitigt!
Sen har jag väl inte gjort så himla mycket, ätit och det. jag bara tänker på min saknade älskling, det har gått typ nåra timmar sen jag sa hejdå och jag lider redan.Måste hitta på nått annat, så här kan jag ju inte vara i en hel vecka.

Jag ska nog gå och ta bort sminket och göra mej iordning för att sova, jag är rikitgt trött. Tror jag ska ta fram min bok, den är så himla bra, ja det ska jag gud va mysigt. Bara slappna av och ligga i sängen och lyssna på musik och läsa, kanske en chokladbit oxå, hehe. Ne nu ska jag inte skämma bort mej för mycket, men det är ju faktiskt lov. Men vi får se...Det blir iallefall inget mera med datan idag så ni får sova gott så skriver jag imorgon när jag vaknar och så.
Jag älskar dej, martina franzon